SLÄPP TAGET OM DITT EGO & LEV I KÄRLEK
Utifrån dina livslögner och din anpassningsförmåga skapas ditt ego (ditt överlevnads jag) som är dina roller i livet, detta innebär att du genom ditt ego lever bara utifrån att få bekräftelse för vad du gör, har och presterar. Egot är din referenspunkt, vilket innebär din självbild, din sociala mask och den roll som du spelar, den som lever på att bli omtyckt av andra och att styra andra. Detta innebär att du lever hela ditt liv utifrån vad all påverkan anser. Du har egentligen inget eget liv. Hela ditt liv går ut på att du försöker att anpassa dig till att vara som din sociala omgivning anser att du ska vara. Du lever hela ditt liv utifrån och in. Du agerar efter att försöka att tillfredsställa din längtan efter en inre frihet och trygghet så du fyller din tillvaro med yttre attribut och symboler såsom bilar, hus, pengar och kläder du lever utifrån och in istället för inifrån och ut.
Vilket i sin tur innebär att du agerar hela livet utifrån vad andra, tycker, tänker och känner. Du söker hela tiden godkännande från andra för att bli omtyckt och bekräftad. Detta innebär i sin tur även att du blir beroende av yttre attribut du blir «symbol» och «objektsrefererande» du påverkas av allt som sker utanför dig själv såsom situationer, omständigheter, människor osv. Då du hela tiden söker efter godkännande från andra. Du känner ett behov av att kontrollera och att ha makt, denna makt bygger på symbol, attribut såsom, titlar, pengar, arbeten samt olika statusprylar.
När du söker efter frihet och trygghet i symboler kan du aldrig hitta den, det är en illusion att söka frihet och trygghet i symboler. Detta innebär att du alltid kommer att vara otrygg. Symboler är förgängliga, de kommer och går, detta skapar ängslan, rädsla samt osäkerhet eftersom du byter bort ditt sanna jag mot symboler ofta slutar detta med att vi känner en stor tomhet inombords.
Sökandet efter trygghet, säkerhet samt visshet är en bindning till det som du vet det kända vad är det du vet? Det du vet är det förflutna ett fängelse av gamla betingelser i detta finns ingen utveckling, detta innebär bara stagnation. När du lever i visshet låser du fast dig i gamla mönster, du förlorar flödet, kreativiteten, spontaniteten du blir till ett stelt mönster. Du blir fånge i hjälplöshet, hopplöshet, förtvivlan, dysterhet samt depression.
Hela din trygghet består i att få bekräftelse för vad du gör har och presterar därför har du inte någon egen inre grundtrygghet, du är bunden av någon eller något för att vara någon. Du kommer att fortsätta att vara bunden tills att du vågar leva ut ditt eget liv och känna dig trygg med att vara den, som du egentligen är. Utan bundenheten till andra människor och till det materiella.
Att Äga är ingen frihet. Genom att ge upp ditt behov av att äga. Då blir du fri. Egot har svårt att se andra gå sina egna vägar, eftersom vi själva har svårt att gå vår egen väg. Egot är blockerad i sin struktur och i sitt eget sätt att utvecklas. Egot vet inte vad det vill, därför att det går samma väg som alla andra, då egot är så blockerad av sin egen rädsla för vad andra ska tycka. Denna blockering visar sig till slut i olika fysiska och mentala symtom. Symtomen blir till slut något att skylla på för att slippa möta sin egen rädsla. Det är rädslan som hindrar oss från att göra det vi önskar. Rädslan för att inte bli accepterad av andra.
Egot hjälper oss att strukturera och begränsa vår värld för att vi lättare ska kunna förtydliga och förstå den. Jag ser egot som ett hinder för själen att komma till tals, det vill säga ett hinder för den andliga utvecklingen, men vi får inte glömma att vi här och nu lever i en högst fysisk värld med bara små, tillfälliga glimtar av det som tillhör vår inre sanning vår själ vårt sanna jag.
Vårt ego fungerar på ett linjärt, logiskt rationellt, strukturerat, matematiskt och begreppsmässigt sätt. Det drar slutledningar, resonerar, behandlar, väger information, sorterar, värderar, jämför, kontrollerar, klassificerar och analyserar, samt censurerar information för att fatta beslut. Det ser bara svårigheterna samt all negativitet samt agerar som en robot
som gör en sak i taget.
Egot skyr det okända och ovisshet samt förändringar som skulle kunna innebära överraskningar och oförutsägbara möten och händelser, och kan väl på så sätt liknas vid en stockkonservativ äldre herre, i stormhatt och kravatt, med ständiga kommentarer om hur mycket bättre det var förr.
Egot lever av våra livslögner och anpassningsförmåga. Denne lever efter att vara någon, att bli accepterad genom att äga «prylar» och människor, att vara någon genom utbildning, diplom, examen, pengar, statusprylar, utmärkelser, att veta bäst, att vara expert, göra sig synlig på olika sätt.. Att vara någon genom sitt yrke osv.
Vårt ego vågar inte uttrycka vem vi är och vad vi tycker, tänker och känner. Därför att det har behovet av att vara omtyckt av alla andra i sin sociala omgivning, vilket innebär att det vi uttrycker är vad vi tror att andra förväntas av oss eftersom vårt ego lever av att bli bekräftad av andra, för att få känslan av att vara någon.
Som egots opponent utnämner jag själen som är ditt sanna jag, det som är större än egot och en del av allt som är. Kalla det den gudomliga gnistan eller vad du nu kan tänka dig som är större än dina begränsningar. Själen skyr till skillnad mot egot inga förändringar och söker så småningom, när strukturen blivit alltför snäv hittar den vägar ut ur det kända och invanda. Utan att konsultera egot.
Själen blir rebellen, revolutionären, som utmanar ordningen genom att visa dig hur verkligt kaos ser ut och som alltid, alltid kräver sin rätt att få vara och uttrycka sin sanna natur.
Att bli påmind om själens expanderande och frihets älskande existens innebär alltid någon form av kristillstånd, inte minst för att vårt ego strider på liv och död varje gång dess struktur hotas. Ändå är det alltid egot som förlorar, säkert som amen i kyrkan, eftersom egot bara är en del av det komplex vi kallar människan, och som måste underordna sig lagar som är dolda för det begränsade egot.
Den konservative och rebellen har ett märkligt men logiskt förhållande; de spelar ett ständigt utjämnade och balanserande spel för att göra dig till den komplexa människa du är.
Båda har de såväl konstruktiva som destruktiva egenskaper, och det är du som hanterar effekterna av deras framfart. Ordning och kaos i ett liv är cykliskt och det kanske är något att lägga på minnet. Att bygga upp och bryta ner livsmönster och strukturer är något du gör hela tiden, i större eller mindre sammanhang. Ibland märker du det med all önskvärd tydlighet, medan du ibland bara känner en fläkt av effekten.
Du behöver ditt ego för att överleva i det yttre konsumtionssamhället men du behöver bara den delen av egot som bearbetar information. Resten av egot avskärmar dig från insikt och glädje. Du måste gå utöver ditt ego och hitta ditt sanna jag. Ditt sanna jag är den föränderliga, djupaste delen av dig själv. Den är vis, kärleksfull, trygg och fylld av glädje. Ditt ego är viktigt i den yttre världen men ditt sanna jag är ännu viktigare.
Du har hela livet förväxlat verklighet och illusion. Verklighet är att inse att du är gudomlig. Illusion är din yttre värld. Denna förväxling är skadlig för dig. Du längtar efter illusionen av trygghet i stället för själva tryggheten, som finns i ditt sanna jag som insikt och kärlek. En illusion är en felaktig uppfattning. Jag menar att det du upplever alltid är en illusion. Det du upplever är sant och helt riktigt, men du har fått en felaktig uppfattning om det du upplever. Du använder alla dina sinnen att uppleva med, både dag och natt och det du känner för det du upplever är alltid rätt, men du har fått fel uppfattning om det du upplever. Det du upplever är en symbol för en känsla. Det du upplever ska du inte läsa rakt av, det ligger en djupare sanning i allt du upplever. Det är inte människan eller saken i sig som du har känslor för. Dina känslor visar endast på ett behov hos dig själv. Det som du känner har med dig och dina känslor att göra.
Människan som du berörs av på ett eller annat sätt, som du inte tycker om, eller känner behov av att ge till, eller få av, speglar dina egna behov. Människan är också en symbol för en del inom dig, är det en man, så handlar det om en spegling av din egen manlighet osv.
Allt har ett symboliskt värde. När du ska läsa av en upplevelse symboliskt så har du behov av att se alla detaljer i upplevelsen, och sedan läsa dem symboliskt tillsammans. För att förstå vad symbolerna vill säga dig, så har du behov av att lägga in din egen känsla för upplevelsen i sammanhanget, för att få en rätt bild av det du upplevt. Du får då även en förståelse för varför du upplevde just det. Vi kan vara flera som tycker att vi upplever samma sak, men det som alltid skiljer sig, är vad du känner för upplevelsen och det är din känsla som gör upplevelsen unik.
Jag vill påstå att hjärtat är en symbol för kärlek, ja jag tror det är sant, men om vi ska se den djupa symboliken som jag söker, så har du behov av att veta vad kärlek är. Kärlek är frihet. Vad är frihet? Frihet är att vara den vi är i grund och botten, att leva utan att söka accepterande från andra. Du ger andra kärlek genom att ge dem friheten att leva sina egna liv, genom att tillåta dem göra sina egna val, ta eget ansvar och ta hand om sina egna konsekvenser. Du ger dig själv kärlek genom att ge dig själv friheten att leva ut ditt eget liv på ditt sätt och ta ditt eget ansvar och dess konsekvenser.
Du längtar efter att bli accepterad när du i verkligheten aldrig kan bli avvisad. Egot skapar illusioner och döljer sanningen. Egot måste lösas upp, först då kan du se sanningen. Med kärlek och förståelse får du det oändliga tålamodets perspektiv. Varför har du bråttom? Det finns ändå ingen tid det bara känns så för dig. När du inte upplever nuet, när du fördjupar dig i det förgångna eller oroar dig för framtiden, framkallar du plåga och sorg för dig själv. Tiden är också en illusion.
Till och med i den yttre världen är framtiden bara ett system av sannolikheter. Varför oroa dig så mycket? Förståelse är terapi. Kärlek är den definitiva terapin. Terapeuter, lärare och gurus kan hjälpa dig, men bara under en begränsad tid.
Riktningen är inåt, och förr eller senare måste vi ensamma gå den vägen. Men i verkligheten är du aldrig ensam. Om du måste mäta tiden, mät den då i upplevelser som du lärt dig av, inte i minuter eller timmar eller år. Du kan bota dig själv på fem minuter om du finner den rätta insikten. Eller på femtio år. Det är samma sak. Du kan minnas det förflutna och sen glömma bort det. Släpp taget om det dvs. Sätt punkt för det och förlåt dig själv och andra för det som varit. Detta gäller barndoms trauman lika väl som det gäller förhållningssätt, missförstånd, livslögner som präntats in i dig samt alla gamla tankar. Hur kan du se på ett nytt och klart sätt när du har kvar alla de där tankarna? Tänk om du behövde lära dig något nytt? Från ett nytt perspektiv?
Tankar skapar illusionen av vem du är. Egot upprätthåller den illusionen, och den illusionen skapar fruktan, ångest och en oerhörd sorg. Fruktan, ångest och sorg skapar i sin tur vrede och våld. Hur kan frid existera i världen när dessa kaotiska känslor dominerar? Trassla dig ur det här.
Gå tillbaka till problemets källa. Du har då återvänt till tankar, gamla tankar. Sluta tänk. Använd i stället din intuitiva visdom för att uppleva kärlek igen. Meditera. Upptäck att allt hänger samman och är beroende av varann.. Upptäck enheten, inte skillnaderna. Se ditt sanna jag. Mental stillhet kan hjälpa dig att sluta tänka lika mycket som tidigare och hjälpa dig att påbörja din resa tillbaka. Du kommer att läkas. Du kan mer och mer att börja använda den oanvända delen av ditt inre. Du kommer att se. Du kommer att förstå.
Och du kommer att bli vis. Sen kommer du att finna frid. Du har ett förhållande med dig själv lika väl som med andra. Varför är du rädd för att ta rimliga risker? Är du rädd om ditt rykte, rädd för vad andra ska tänka? Dessa rädslor har blivit betingade i barndomen. Ställ följande frågor till dig själv: Vad har jag att förlora? Vad är det värsta som kan hända? Är jag nöjd med att leva resten av mitt liv på det här sättet? Med döden som bakgrund: är detta någon större risk? Medan du mognar, var då inte rädd för att göra andra människor arga. Vrede är bara en yttring av deras osäkerhet. Men att vara rädd för denna vrede kan hindra dig. Vrede skulle bara vara fånig om den inte skapade så mycket sorg. Lös upp din egen vrede i kärlek och förlåtelse.
Låt inte depression eller ångest hindra din mognad. Depression är att förlora perspektivet, att glömma bort och att ta saker för givna. Skärp din närvaro och uppmärksamhet. Nollställ dina livslögner. Minns vad du inte bör ta för givet. Växla perspektiv och minns vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt. Kliv ur gamla fåror. Kom ihåg att lyssna inåt på ditt sanna jag. Att ha ångest är att förlora sig i egot. Det är att förlora sina gränser. Där finns ett vagt minne av sårad stolthet, av förlust av kärlek, av förlust av tålamod och frid. Kom ihåg, du är aldrig ensam. Förlora aldrig modet att ta risker. Du är odödlig. Du kan aldrig bli skadad.
Allt är kärlek. Med kärlek kommer förståelse. Med förståelse kommer tålamod. Och därefter stannar tiden. Och allting är nu. Verkligheten är nuet. Att uppehålla sig i det förgångna eller i framtiden orsakar smärta och sjukdom. Tålamod kan hejda tiden. Kärlek är det yttersta svaret. Kärlek är inte en abstraktion utan en påtaglig energi, eller ett spektrum av energier, som du kan skapa och hålla kvar inom dig. Var bara kärleksfull. Då börjar du att beröra ditt sanna jag inom dig. Känn dig kärleksfull. Uttryck din kärlek. Kärlek löser upp rädsla. Du kan inte vara rädd när du känner kärlek. Eftersom allting är energi, och kärlek omfattar alla energier, är allting kärlek. När du är kärleksfull och orädd kan du förlåta. Du kan förlåta andra och du kan förlåta dig själv.
Du börjar nu se ur det rätta perspektivet. Skuld och vrede är åter speglingar av samma rädsla. Skuld är en subtil vrede som riktas inåt. Förlåtelse löser upp skuld och vrede. De är onödiga, skadliga känslor. Förlåt. Det är en handling i kärlek. Stolthet kan komma i vägen för förlåtelse. Stolthet är en av egots yttringar. Egot är det övergående, falska jaget. Du är inte din kropp. Du är inte din hjärna. Du är inte ditt ego. Du är större än allt detta om du lyssnar på ditt sanna jag.
Om du känner att du inte är någon, genom att andra människor tycker och tänker åt dig, då handlar det om att du ska börja känna efter, hur du vill leva, vara och agera samt känna utan att vara rädd för att andra ska ogilla dig. För att finna svaret så handlar det att söka inom dig. Du kan aldrig tillfredsställa en inre längtan med yttre medel. Utan det handlar om att uppfylla denna längtan inom dig. Jag vill påstå att ingen annan människa kan säga: «Detta är du». Du kanske kan försöka anpassa dig till den bild andra har av dig men när allt har skalats bort, vem är du då i själva verket?
Det är viktigt att du först identifierar dig själv, inte i förhållande till din omgivning utan i förhållande till dig själv. Det är mycket viktigt att veta vem du är. Du kanske tror att du vet det, därför att människor har en tendens att identifiera dig med din roll, din mask och vilka saker som du omger dig med.
Många människor som lever idag har mer pengar och prylar än deras förfäder någonsin vågade drömma om. Vi reser kors och tvärs över jorden för att söka annorlunda upplevelser och nya kulturer. Vi har tillgång till visdom och livserfarenhet från tre tusen religioner. Men ändå saknas något. Vi i västvärlden vet mycket om mänskligt beteende genom psykologin och en hel del om universum genom vetenskapen. Men när det kommer till att gå på djupet med frågor om andlighet och själen då står vi oss slätt.
Vi människor har ett grundläggande behov av att nå den grad av självkännedom där vi säkert vet vad det är som driver oss, var vi kommer ifrån, vad vi skulle vara beredd att dö för. Det gäller för dig att komma till en insikt vad det innebär att leva för dig, vem du vill vara och vad du verkligen vill göra och uppnå i ditt liv och sträva mot det.
Det handlar om att börja reflektera och komma till en insikt över ditt liv och bromsa i tid så att du inte bara låter ditt liv rinna ut i sanden, detta genom att komma till en insikt om vem du egentligen är och vad du verkligen vill göra med ditt liv, annars kommer du vid ett senare tillfälle i livet, ångra varför du inte stannade upp någon gång i ditt liv, för att känna efter om det verkligen är det här som är livet, där allt snurrar på utan att du tänker på hur du vill leva.
