Är det här ditt liv?

ÄR DET HÄR DITT LIV?

Eftersom du har lärt dig att inte agera efter vad ditt sanna jag tycker, så följer du bara med och rättar in dig i ledet och lever efter dina livslögner samt din inlärda anpassningsförmåga. Detta innebär att du lever ett liv förenligt med ditt livsmönster för att hela tiden befinna dig i din inre trygghetszon, som i sin tur innebär att du hela livet lever utifrån de krav och förväntningar som din sociala omgivning har, då de förväntar sig att du ska leva vara och agera på ett visst sätt du lever nästan aldrig utifrån vad som känns rätt för dig.

Du kan inte se vilken du egentligen är, du kan inte se att du inte är fri, att bara vara dig själv är det som du fruktar mest av allt. Du sätter på dig sociala masker för att andra inte ska märka att du inte är vad du låtsas vara. Din anpassningsförmåga har lärt dig att leva ditt liv i ständig strävan efter att försöka tillfredsställa andras krav och förväntningar, och att anpassa dig för att bli accepterad och för att ingå i den sociala gemenskapen och att bli omtyckt, därför spelar du olika roller, du har ingen som helst uppfattning om vilken du är, möjligen vilka roller du spelar utan att reflektera vad som känns rätt för dig så följer du bara med och rättar in dig i ledet.

Genom att spela dessa olika roller blir du, osann, oärlig, falsk, osäker, rädd, trångsynt, begränsad, avundsjuk, överanpassad, återhållsam, planerande.

Din anpassningsförmåga innebär att du blir en slav och robot under de krav och förväntningar vårt samhälle har byggt upp. Du är en marionett utan någon aning om vem du innerst inne är och vill vara.

Vilka krav och förväntningar har du på dig ?
• Från dig själv.
• Från dina barn.
• Från din man / hustru.
• Från hela din familj.
• Från far och mor samt syskon.
• Från din arbetsgivare.
• Från dina arbetskompisar.
• Från vänner och kompisar.
• Från hela samhället.

Du utsätts varje vaken minut för ett enormt livsbrus genom tidningar, radio, TV, reklam, familjen, vänner, arbetskompisar eller studiekompisar och deras medvetna samt omedvetna krav och förväntningar som talar om för dig hur du ska vara, se ut, agera, prestera, göra samt vilka saker och prylar du ska ha. Du har svårt att värja dig för allt livsbrus.Vilket innebär att du följer alla dessa signaler blint för det har du fått lärt dig att det ska du göra för det bestämmer dina livslögner och din anpassningsförmåga.

Detta i sin tur innebär att du lever hela ditt liv utifrån vad dina skolkamrater, arbetskamrater, kompisar, reklamen, grannarna, släkten samt vad all annan påverkan anser. Du har egentligen inget eget liv. Den du är bestäms av vad du har, gör samt presterar inte efter vem du är, det som styr är ekonomi, tid, det materiella, massmedia, reklam, rationellt tänkande. Hela ditt liv går ut på att du försöker att anpassa dig till att vara som din sociala omgivning anser att du ska vara.

Du har även vuxit in i en värld där allt handlar om att jämföra, bedöma och värdera varandra, utifrån din anpassningsförmåga går därför hela ditt liv ut på att anpassa dig till din sociala omgivnings standardmönster. Där allt handlar om att bygga upp ett liv som syftar till att du konsumerar dig till en mening med livet och till din identitet istället för att du försöker ta reda på hur du vill leva ditt liv och vem du verkligen är, vad du verkligen vill uppnå och vad du verkligen vill göra i ditt liv utifrån vad som känns rätt för dig.

Detta är dock en krass mening med livet därför är det är viktigt att hitta tillbaka till oss själva som «human beings» snarare än som «human buyings». Vår levnadsmyt säger att «mer och nyare» är bättre. Vi har blivit «human buyings» och «human doings» istället för «human beings». Vi förväntar oss att få höjd lön allt eftersom åren går. Vi strävar efter att få större och större lägenhet eller ett hus. Vi byter till nyare bilar, mobiler, datorer. Vi skaffar mer och mer samt nyare och nyare «prylar» Även i nationalekonomin finns det en version av «mer och nyare» är bättre, som lyder
«tillväxt är bra». I denna anda tappar vi förmågan att känna efter vad som känns rätt för oss. Vi är nu inne i den klassista motståndsfasen som kallas förnekelse vi behöver inte ändra oss utan ny teknik kommer att rädda oss.

Att vara som alla andra är det viktigaste i livet, hela vår personlighet avgörs vad du har och gör samt presterar inte vilken du är. Din anpassningsförmåga gör att du hela tiden försöker att anpassa dig till vårt samhälle som är uppbyggt på konsumtion, Då du träffar nya människor bedömer du i smyg deras «framgång». Du frågar dem inte om de är tillfreds med livet och om de lever efter vad som känns rätt för dom eller efter sitt inre sanna jags intentioner, du frågar dem istället var de arbetar, studerar eller var de bor och vilka prylar de har.

Parallellt med rasism och sexism har vårt samhälle en form av kastsystem Det är inte bara Indien som har ett kastsystem för det har vi även i Sverige. Vi lever livet utifrån och in, vi väljer roller och människor som vi väljer rätter på en restaurangmeny, någon väljer bankman från arbetskolumnen, blond och blont hår från hustrukolumnen, två från barnkolumnen, kostym från stil kolumnen Volvo från bil kolumnen etc. Att passa in oss själva i dessa fyrkantiga boxar ger intrycket att livet handlar om att välja från ett bestämt urval.

Vår sociala omgivning köper inte bara vårt arbete, utan också hela vår personlig het genom sin outtalade företagskultur om hur man klär sig, hur mycket övertid vi behöver jobba för att «synas» etc. Om du är bankpersonal så har du nog absorberat ett stort antal attityder om dig själv, efterhand som du har lärt dig arbetet.

Det finns ingen som är precis som du. Du är en unik människa.
Det finns ingen man eller kvinna som är precis som
en annan. Vi har olika föräldrar, genuppsättning, uppväxtmiljö,
erfarenheter och personlighet.

Fastän vi är unika varelser försöker vår samhällsstruktur ändå att få oss att tro att vi ska vara som alla andra. I skolan har dogmen länge varit att alla behandlas lika, men hur många mår inte dåligt av detta? Enligt läroplanen ska alla behandlas som unika individer men så sker sällan mest på grund av att det saknas resurser, därför behandlas alla elever lika. De flesta företag och organisationer försöker också behandla sina medarbetare lika och få dem att anpassa sig till företagets värden så att de passar in. En modell, ett koncept eller en metod ska gälla för alla anställda.

Men det går inre att bunta ihop oss människor och påtvinga oss beteenden, metoder, koncept eller slagord som inte stämmer överens med våra egna värden och vår kapacitet. Vi kanske pratar eller agerar som om vi tycker så, men bakom döljer sig en rädsla för repressalier eller för att förlora arbetet. Vi kanske är rädda för att såra någon eller också finns det en osäkerhet för att inte passa in i sammanhanget.

Därtill kommer att de flesta inte har arbetat aktivt för att bli medvetna om sina egna värden, och då är det svårt att relatera till något eget värde överhuvudtaget. För hur ska vi kunna förverkliga någon annans värden om vi inte ens kan förverkliga våra egna?

Men vårt samhälles kollektiva livslögner tvingar oss att spela med i detta spel. Som går ut på att i mesta möjliga mån försöka efterlikna alla i vår sociala omgivning när det gäller vårt sätt att vara, leva och agera. Både vi vuxna och våra ungdomar tvingas dra upp tempot för att hänga med.

För att tillfredsställa de krav som vår sociala omgivning ställer på oss, eller de krav som vi ställer på oss själva. Då vi hela tiden blir värderade efter vad vi gör, har och presterar i stället för den vi är. Vi duger inte om vi inte har det nyaste av allting eller åkt utomlands på semester samt gått på den eller den utbildningen.

Därför försöker vi att haka på alla kollektiva «livslögner» Vi försöker att ha mer, göra mer, vara mer än den vi är. Tiden räcker inte till. Och kraven bara ökar. Detta på grund av att vi går runt inne i centrifugen vi upprepar livet om och om igen utan att växa till den vi innerst inne är, vi ställer in autopiloten i våra liv och allt rullar på varje Sekund, minut, timme, dag, vecka, månad och år är lika vi inte vet vilka vi är utan vi agerar hela tiden genom att befinna oss i vårt inre fängelse, vår inre trygghetszon och där agerar vi genom:

• Att inte leva i nuet
• Lågt egenvärde
• Oklara syften
• Inre & Yttre Obalans
• Passiva Beslut Val & Handlingar
• Passiv inställning
• Låg livsenergi
• Din anpassningsförmåga
• Låg självkänsla
• Svagt Självförtroende
• Passivt beteende
• Passiva känslor
• Dina livslögner
• Fel andning
• Alla måsten Bör & Ska
• Oklara Syften &mål
• Egna & Andras Krav & Förväntningar
• Passiva tankar
• Vårt Ego
• Anpassningsförmåga, Slentrian, Vanor Skygglappar,
• Önsketänkande Bortförklaringar, Trygghetsbehov.
• Livsbruset som talar om för oss hur vi ska vara, leva och agera